Ingen Rubrik
Hejsan!
Jag har inte riktigt hunnit blogga under dagen. Jag vaknade inte förrän 11 eller 12, och sen drog jag till affären för att köpa lite saker om Mamma hade skrivit upp. Sen efter det så har jag mest städat. Det ser ju ut som att jag har haft partaj här hela vecka. x)
Jag har svarat på kommentarerna iallafall. En var Anonym och löd "Du är så duktigt på engelska :D" på ett ungefär. Tack säger jag till den som skrev det. Apropå engelskan, jag hatade verkligen engelska i 4:an och 5:an. Faktiskt redan när vi började med glosor i 2:an HATADE jag varje lektion med engelska. Sen i 5:an skaffade jag en Account på youtube och började chatta med folk överallt i världen.
Först i början var det jätte jobbig och vad jag än skulle skriva fick jag slå upp allt på tyda.se. Men efter ett tag så gick det ganska bra och det var mest bara när jag skulle skriva något riktigt svårt ord. Efter ett tag gick det så långt att jag snackde med kompisar, från usa, norge och tysklnad mest men även skottland och england, i telefonen. Efter ett tag märkte man verkligen skillnad, och efter det så blev det allt ifrån att titta på film utan text till att snacka engelska med lillesyrran.
Jag måste säga att destomer man tränar desto bättre blir man och roligare tycker man att det är. Fast jag tror att det ligger lite i generna för min del också. Min mormor är ju ifrån USA och hennes syster bor där.
Jag har inte riktigt hunnit blogga under dagen. Jag vaknade inte förrän 11 eller 12, och sen drog jag till affären för att köpa lite saker om Mamma hade skrivit upp. Sen efter det så har jag mest städat. Det ser ju ut som att jag har haft partaj här hela vecka. x)
Jag har svarat på kommentarerna iallafall. En var Anonym och löd "Du är så duktigt på engelska :D" på ett ungefär. Tack säger jag till den som skrev det. Apropå engelskan, jag hatade verkligen engelska i 4:an och 5:an. Faktiskt redan när vi började med glosor i 2:an HATADE jag varje lektion med engelska. Sen i 5:an skaffade jag en Account på youtube och började chatta med folk överallt i världen.
Först i början var det jätte jobbig och vad jag än skulle skriva fick jag slå upp allt på tyda.se. Men efter ett tag så gick det ganska bra och det var mest bara när jag skulle skriva något riktigt svårt ord. Efter ett tag gick det så långt att jag snackde med kompisar, från usa, norge och tysklnad mest men även skottland och england, i telefonen. Efter ett tag märkte man verkligen skillnad, och efter det så blev det allt ifrån att titta på film utan text till att snacka engelska med lillesyrran.
Jag måste säga att destomer man tränar desto bättre blir man och roligare tycker man att det är. Fast jag tror att det ligger lite i generna för min del också. Min mormor är ju ifrån USA och hennes syster bor där.
Project Runway..
Just nu så sitter jag och tittar på Project Runway och jag måste säga att jag faller mer och mer för den showen för varje gång jag ser den. Det är mest för att det är så himla patetikst, och de flesta beter sig som att de vore kändisar och hur bra som helst även fast deras kläder de syr ser ut som en kyckling dräkt..
Men mest så tycker jag synd om modellerna. Gå runt med vad som helst skulle jag aldrig göra. I förra avsnittet gjorde de klänningar av blommor och växter! Tänk vad oskönt att ha på sig!!
Men mest så tycker jag synd om modellerna. Gå runt med vad som helst skulle jag aldrig göra. I förra avsnittet gjorde de klänningar av blommor och växter! Tänk vad oskönt att ha på sig!!
Weird Dreams??
Helloo..
Nu har sömntutan vaknat. ;) Faktiskt så har jag varit vaken sen 7.30 så jag vaknade ju inte precis. Apropå att vakna så hade jag en marddröm i natt, den första på över 3 år. Det är sant jag har inte drömt en ända marddröm på över 3 år.. Skumt!
Men iallafall, i drömmen så försökte jag, ännu en gång, att död mig själv. Som vanligt så lyckas jag ju inte!! Det är skit äckligt att drömma. Även denna gång så sprang jag genom eld och drog ner mig själv under vattnet. En sak var faktist nytt denna gång. Det var att jag svalde ett kryp, med flit, i drömmen som skulle äta upp mig inneifrån. Nu kommer den roliga delen, så efter ett tag med krypet i magen märkte jag att det inte funkade. Jag gick tillbaka till affären, där jag hade köpt de myrliknande varelsen, och klagade. Han i affären tog fram en trumpet och tryckte mot min mage, tydligen så kunde han snacka med insekten då. "Han vägrar att äta", sa gubben. "Åhh great! Vi har hittat en insekt som bantar!!", sa jag då.
I slutet så var det nån som räddade mig ifrån att döda mig själv och sen blev det bröllop. Det roliga var att det var en kille som jag var kär i när jag var typ 6 år. Vi bodde grannar och lekte varje dag kommer jag ihåg. Bruntärna var Robin och Kim, två kompisar som jag också lekte med som 6 åring. Kim är en kille och Robin en tjej så det var ganska roligt att se Kim i klänning måste jag säga :)
Slutet av drömmen var väl inte riktigt en marddröm, och en av de få bröllop som har slutat bra, men början var det.
Nu har sömntutan vaknat. ;) Faktiskt så har jag varit vaken sen 7.30 så jag vaknade ju inte precis. Apropå att vakna så hade jag en marddröm i natt, den första på över 3 år. Det är sant jag har inte drömt en ända marddröm på över 3 år.. Skumt!
Men iallafall, i drömmen så försökte jag, ännu en gång, att död mig själv. Som vanligt så lyckas jag ju inte!! Det är skit äckligt att drömma. Även denna gång så sprang jag genom eld och drog ner mig själv under vattnet. En sak var faktist nytt denna gång. Det var att jag svalde ett kryp, med flit, i drömmen som skulle äta upp mig inneifrån. Nu kommer den roliga delen, så efter ett tag med krypet i magen märkte jag att det inte funkade. Jag gick tillbaka till affären, där jag hade köpt de myrliknande varelsen, och klagade. Han i affären tog fram en trumpet och tryckte mot min mage, tydligen så kunde han snacka med insekten då. "Han vägrar att äta", sa gubben. "Åhh great! Vi har hittat en insekt som bantar!!", sa jag då.
I slutet så var det nån som räddade mig ifrån att döda mig själv och sen blev det bröllop. Det roliga var att det var en kille som jag var kär i när jag var typ 6 år. Vi bodde grannar och lekte varje dag kommer jag ihåg. Bruntärna var Robin och Kim, två kompisar som jag också lekte med som 6 åring. Kim är en kille och Robin en tjej så det var ganska roligt att se Kim i klänning måste jag säga :)
Slutet av drömmen var väl inte riktigt en marddröm, och en av de få bröllop som har slutat bra, men början var det.
Emo..
Emo är det ordet som många har valt att kalla mig de senaste 2 åren. Okej jag erkänner att jag och eyelinern är bästa kompisar, att jag tycker svart är snyggt och udda grejer är det jag dras till men ändå?
I över ett halv år sa jag alltid "Emo är en musik stil. Man kan inte VARA en musik stil" men efter ett tag så blev det bara jobbigt och säga det hela tiden, så jag började ignorera dåliga kommentarer.
Ingen har kallat mig Emo på säkert 1 halv år. Inte förrän i förrgår. Det hela började med att jag gick i korridoren, hade håliga baggy jeans och en tröja med små [så snackarf vi småå] döskallar på och håret lite små ruffsigt men med luggen nere, dvs helt normal outfit. Iallafall så har jag ella och fredde gått halva vägen och då sitter nån jälva liten märkesbög [mitt och michelles ord :P] där. Helt plötsligt så öppnar han käften och säger "åhh jälva Emo! Ska du inte gå och skära dig?! Kanske färga svart också?!?" och hans kompisar skrattade.
Jag kände bara för att slå ner han eller iallafall säga nåt tillbaka men jag orkade inte. När vi hade fortsatt att gå 2 meter så ropar han "schyssta lår!". Vilken tönt! Jag var så himla när på att gå tillbaka och slå in näsbenet på honom, sen tycka in hans ögon och bara döda han. Jag vet vad ni tänker: Fan vad hon överdriver, men det är bara så här jag känner..
Jag var så nära på att säga; "Aaa juste jag är ju en vandrande musik stil" Eller nåt i stil med; "Japp jag är en vandrade musik not."
Men mest av allt hade jag velat sagt; "DU DÅ DIN JÄVLA VANDRANDE BJÖRN BORG KALSONG! SKA DU INTE SPRINGA HEM OCH STOPPA I LITE MERA VAX I HÅRET!?!?" Men jag höll ju tyst.
Men säger han nåt igen så är han ett huvud kortare sen!! Det ska han ta mig fan ha klart för sig!!
Bara för att man har svart hår, vilket jag inte har, och inte canada mjukisar så är man onormal, och helt psykad.
x
I över ett halv år sa jag alltid "Emo är en musik stil. Man kan inte VARA en musik stil" men efter ett tag så blev det bara jobbigt och säga det hela tiden, så jag började ignorera dåliga kommentarer.
Ingen har kallat mig Emo på säkert 1 halv år. Inte förrän i förrgår. Det hela började med att jag gick i korridoren, hade håliga baggy jeans och en tröja med små [så snackarf vi småå] döskallar på och håret lite små ruffsigt men med luggen nere, dvs helt normal outfit. Iallafall så har jag ella och fredde gått halva vägen och då sitter nån jälva liten märkesbög [mitt och michelles ord :P] där. Helt plötsligt så öppnar han käften och säger "åhh jälva Emo! Ska du inte gå och skära dig?! Kanske färga svart också?!?" och hans kompisar skrattade.
Jag kände bara för att slå ner han eller iallafall säga nåt tillbaka men jag orkade inte. När vi hade fortsatt att gå 2 meter så ropar han "schyssta lår!". Vilken tönt! Jag var så himla när på att gå tillbaka och slå in näsbenet på honom, sen tycka in hans ögon och bara döda han. Jag vet vad ni tänker: Fan vad hon överdriver, men det är bara så här jag känner..
Jag var så nära på att säga; "Aaa juste jag är ju en vandrande musik stil" Eller nåt i stil med; "Japp jag är en vandrade musik not."
Men mest av allt hade jag velat sagt; "DU DÅ DIN JÄVLA VANDRANDE BJÖRN BORG KALSONG! SKA DU INTE SPRINGA HEM OCH STOPPA I LITE MERA VAX I HÅRET!?!?" Men jag höll ju tyst.
Men säger han nåt igen så är han ett huvud kortare sen!! Det ska han ta mig fan ha klart för sig!!
Bara för att man har svart hår, vilket jag inte har, och inte canada mjukisar så är man onormal, och helt psykad.
x
